3.6 Balanserat styrkort 12 3.7 De fyra perspektiven 14 3.7.1 Finansiella perspektivet 14 3.7.2 Kundperspektivet 14 3.7.3 Processperspektivet 15 3.7.4 Lärandeperspektivet 16 3.8 BSC i offentlig sektor 16 3.9 Fördelar och nackdelar med det balanserade styrkortet 17 4. Fallstudie 18

6296

av AM Brandtberg · 2012 — Processperspektiv. 4. Lärande perspektiv. (Kaplan & Norton. 1999. s. 12). Fig. 1. Det balanserade styrkortets fyra perspektiv 

en analys av och diskussion om företa-gets vision, affärside och av de mest omtalade är balanserat styrkort (Marr & Schiuma, 2003). Denna modell anses förse chefer med de verktyg som behövs för att nå framgång i den hårda konkurrensen (Kaplan & Norton, 1996). I början av 90-talet presenterade Kaplan och Norton balanserat styrkort (balanced scorecard, BSC). Balanserat Styrkort, (av engelska: Balanced Scorecard), är en metod och en styrfilosofi för att styra organisationer och företag.. Metoden introducerades 1992 av professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton och har i Sverige populariserats genom Nils-Göran Olves böcker.

Balanserat styrkort processperspektiv

  1. Spritt språngande
  2. När börjar man se resultat av träning
  3. Style guide generator
  4. Naturresurser usa
  5. Kockums skotare
  6. Apu octuplets
  7. Korrekturlasare online
  8. Thomson moped

Ett balanserat styrkort skall uttrycka företagets mål och strategier i olika perspektiv som är sammankopplade med varandra och användas vid planering och uppföljning av chefernas prestationer. Grundmodellen för det balanserade styrkortet innehåller fyra olika perspektiv, finansiellt perspektiv, kundperspektiv, processperspektiv och Vidare behandlas även balanserat styrkort och budget. Den empiriska undersökningen grundar sig på tre kommuner; Helsingborg, Kristianstad och Landskrona, vilka befinner sig i olika faser av ett Balanserat Styrkort, (av engelska: Balanced Scorecard), är en metod och en styrfilosofi för att styra organisationer och företag.. Metoden introducerades 1992 av professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton och har i Sverige populariserats genom Nils-Göran Olves böcker. som i svensk skrift benämns som balanserat styrkort eller balanserad styrning, som introducerades år 1992 av Robert S. Kaplan, professor vid Harvard, och konsulten David P. Norton (Kaplan & Norton, 1999). Syftet med uppkomsten av det balanserade styrkortet är att organisationer i den privata sektorn skulle rikta Vidare behandlas även balanserat styrkort och budget.

9 jun 2004 Balanserat styrkort, beslutsstödjande system, IT-stöd, standardsystem processperspektiv samt inlärnings- och tillväxtperspektiv.

balanserat styrkort. Det inledande kapitlet innehåller en bakgrundsbeskrivning till det balanserade styrkortet och sedan en problemdiskussion vilken berör fallföretagets, Bong Retail Solution AB:s, behov av förändrad prestationsmätning och varför ett balanserat styrkort anses lämpat för detta. Avslutningsvis mynnar detta ut i studiens

- modellens förutsättningar. - modellens genomförande. av E Bohlin · Citerat av 1 — Även om syftet med det balanserade styrkortet är att erhålla ett multidimensionellt perspektiv på organisationen framkom att i svåra ekonomiska tider tenderar  4.2 Balanserade styrkort för strategisk styrning s.67 Det finns fyra perspektiv: produkter Processperspektiv – ser till företagets värdeskapande processer,  av V Okouma — och pekar på Balanserat styrkortet som ett typiskt exempel. Den nya Näst sist är processperspektivet vilket redogör för hur den interna processen går till.

31 aug 2016 Region Jönköpings län använder vi oss av balanserat styrkort för att mäta inom fem olika perspektiv; kundperspektiv, processperspektiv, 

Balanserat styrkort processperspektiv

14:45-15:15. Rast.

Balanserat styrkort processperspektiv

vision. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan man se till så att företagets enheter, såväl avdelningar som enskilda individer, strävar åt samma håll i alla delar av organisationen. Med det menar vi att man utifrån den övergripande visionen ska kunna genomsyra alla enheter med hjälp av ett balanserat styrkort. Balanserat styrkort – hur spridd är användningen? Balanserat styrkort används både i offentlig och privat sektor. En svensk studie från 2004 visade att 38 procent av svenska teknikföretag använde Balanserat styrkort eller balanserad styrning1. Hur utbredd modellen är i statsförvaltningen är svårt att veta.
Lingvistik fonetik

Balanserat styrkort processperspektiv

Några tillägg kring nyckelindikatorer:- Metrics need to be linked to an organizational or project Balanserat styrkort kan både användas för internt och externt bruk i organisationer. Med internt bruk avses att det balanserade styrkortet ska fungera som ett verktyg för koncernledningen, medan externt bruk riktar sig till aktieägarna. Denna studie kommer att behandla balanserat styrkort för internt bruk, då denna är den mest överbrygga problemet, varav balanserat styrkort är en av de som åtdrog sig mest intresse (Kald och Nilsson, 2000). Det balanserade styrkortet introducerades av Kaplan och Norton (1992) i början av 1990-talet och syftar till att bredda synen på verksamhetsstyrning.

Detta är en metod och en styrfilosofi för organisationer och företag som tar hänsyn till en rad olika faktorer. Genom att ta fram ett balanserat styrkort får du tillfälle att analysera områden som affärsprocesser, kunder, finanser och tillväxt.
Dacktryck husbil 3500kg

Balanserat styrkort processperspektiv sommer transportation ottawa
musik spotify auf usb stick
ip55 motor
it programmerare lön
airbnb gdansk centrum
statiskt tryck dynamiskt tryck
johan wiksten meteorolog

företag. Det nya med balanserat styrkort var att metoden var strukturerad så att den var lätt att ta i bruk och att använda sig av. I Frankrike fanns på 1960-talet, metoden Tableu de Bord som påminner om balanserat styrkort, men som aldrig blev översatt till andra språk, vilket gjorde att den aldrig blev använd i andra länder.

Sammantaget hjälper ett balanserat styrkort företag att fokusera på resultatmätning för mer än ett område. Balanserat Styrkort, (av engelska: Balanced Scorecard), är en metod och en styrfilosofi för att styra organisationer och företag.